Läkemedlet orlistat vid behandling av fetma

Läkemedlet förhindrar upptaget av fett i blodet. Fett är en mycket energirikt energibränsle och eftersom det inte kan passera genom läkemedlet i blodet upptas det inte av kroppen och energin blir inte heller tillgänglig till kroppen. Eftersom fett inte absorberas förblir det i tarmen, vilket leder till oljig avföring, vilket är en av de vanligaste biverkningarna av orlistat.

På så sätt utvinns det aktiva ämnet från bakterien Streptomyces toxytricini. När du tar läkemedlet måste patienten vara säker på att han eller hon inte lider av vitaminbrist. Detta är speciellt viktigt i förhållande till de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K.

Orlistat verkar effektivt för att minska fetma (övervikt). Fetman måste vara minst en body mass index (BMI) på 28. BMI beräknas genom att multiplicera kroppslängden i meter och dividera vikten i kg med det talet. Fetma kan leda till mer allvarliga tillstånd som högt blodtryck eller typ 2-diabetes.

Den aktiva ingrediensen leder till en viktminskning genom att hämma de fettupptagande enzymerna (så kallade lipaser) i magen och övre tunntarmen. Lipaser har till uppgift att avveckla näringsfett i sina beståndsdelar, nämligen fettsyror och glycerol. Enzymet består av kedjor av aminosyror. En av dessa är serin.

Orlistat binder sig till serin, så att enzymet förlorar sin effekt. Tarmen kan inte ta emot eller behandla odelade fetter. Så fetterna stannar kvar i tarmen och utsöndras. Om patienten fortfarande äter fettrik mat är resultatet den vanligaste biverkningen, nämligen fet avföring. För att undvika biverkningen bör patienten äta mat med låg fetthalt.

På detta sätt kan man inte endast minska risken för bieffekter, utan patienten lär sig även att ändra sin kost.

Varje effektivt läkemedel har biverkningar. De nämnda biverkningarna förekommer inte nödvändigtvis. Läkare är förpliktade att i utredningen av ett läkemedel registrera alla biverkningar.

Vi listar en översikt av eventuella biverkningar av orlistat i denna tabell:

Biverkningarna av orlistat beror på doseringen. Även en låg dos (60 mg) leder till en fet, oljig avföring. Avföringen är mjukare än vanligt och du kan känna dig uppblåst. Som nämnts ovan kan dessa sidoeffekter undvikas genom en förnuftig diet. Lägre doser leder även ofta till smärtor i lägre buken, vätskig och ökad avföring och fekal inkontinens.

Andra problem som observerats vid lägre dosering är en förändring i koagulationstester och bronkospasm. Vissa patienter reagerar på läkemedlet med en allergisk chock, svullnad i ansiktet, hudutslag, klåda och inflammation i levern som även kan vara allvarlig. Laboratorievärden kan även öka (främst transaminaser och alkaliskt fosfatas). Svidande utslag är även möjliga.

Vid en dos av 120 mg kan man drabbas av de ovannämnda biverkningarna och några fler. Till detta kommer mycket ofta huvudvärk och infektioner i de övre luftvägarna. En mindre vanlig biverkning är infektion av de nedre luftvägarna och detta leder till smärtor. Man kan även få tand- och tandköttssjukdomar, vilket kan leda till ångest.

Kvinnor drabbas ofta av menstruationssmärtor. Man kan även drabbas av överkänslighetsreaktioner. Även gallsten och pankreatit kan förekomma. Patienter med typ 2-diabetes drabbas ofta av hypoglykemi och magsmärtor.

Läkemedlet bör inte användas om patienten är allergisk mot den aktiva substansen, lider av störningar av födointag eller gallstas.

Patienter med typ 2-diabetes kan äta orlistat, men de bör noggrant övervakas av läkare. För det första är läkemedlet mindre effektiv och dessutom kan det påverka blodglukossänkande medel.

Patienter med njursten bör vara försiktiga, eftersom läkemedlet kan orsaka att mer oxalsyra avges, som kan leda till att njuren kan skadas.

Det finns inte tillräckligt med studier som påvisar hur läkemedlet påverkar graviditeter. Av denna anledning är det förbjudet att äta läkemedlet under denna tid. Läkemedlet är inte godkänt för behandling av barn och ungdomar under 18 år.

Orlistat bör företrädesvis inte tas tillsammans med läkemedel som används för att sänka blodsockret akarbos. Läkare tror att båda läkemedlen kan påverkas.

Om läkemedlet tas samtidigt som antiarytmisk amiodaron måste läkaren noggrant kontrollera patientens hjärtaktivitet, eftersom orlistat sänker koncentrationen av amiodaron i blodet.

Läkemedlet har ingen växelverkan med p-piller, eftersom läkemedlet kan leda till diarré och därigenom i vissa fall minska också koncentrationen av hormoner i blodet.

Orlistat bör inte tas samtidigt med sköldkörtelhormonet levothroxin, eftersom effekten av läkemedlet kan minskas. Det kan vara att läkemedlet förhindrar absorptionen av antiepileptiska läkemedel, vilket resulterar i konvulsioner.